Evolution
Hyenan uppkom för 17 miljoner år sedan i Miocen, som är en epok för ca 23 miljoner år sedan. Under evolutionens lopp har det bildats 70 olika arter, varav 4 finns kvar.
De äldsta släktarterna man känner till är Protictitherium, Tungurictis och Plioviverrops som levde i början och mitten av Miocen. Dessa tidigare hyenor var mycket mindre än dagens hyenor. Protictitherium påminner inte särskilt mycket om dagens hyenor, de levde till exempel delvis i träd och åt insekter. Man tror att bägge släkterna uppkom i västra Europa och sedan vandrade till östra Europa och Asien. I mitten av Miocen uppkom släktet Thalassictis som var lite större en de tidigare nämnda och hade en tanduppsättning som liknar hundars.
De tidigaste hyenorna var inte specialiserade på kött och deras tänder och käkar kunde inte bryta tjocka ben. Under den tiden fanns det andra djur som liknar dagens hyenor och hade samma funktion som dessa. Exempel på dessa djur är Percrocuta, Dinocrocuta och Allohyaena. Förut antogs det att dessa djur var släkt med hyenan men nu har man kommit fram till att så inte är fallet. Det var deras skallkonstruktion som fick man att tro detta.
I slutet av Micoen kom släktet Dinocrocuta, som hade kraftiga tandsaxar liknande dagens hyenor till utseende.
Efter detta uppkom släktet Adcrocuta, en stor hyena som vägde runt 70 kg och med den typiska tandsaxen som dagens hyenor har. Dennas uppkomst tros ha gjort att andra släkten dog ut.
Vid övergången från Miocen till pliocen, som är en annan epok, dog de flesta hyensläktena ut. De som överlevde var hyenor som var specialiserade på as, och dessa blev nu allt större.
Släktet Pachycrocuta uppkom under Pliocen och är förfäderna till dagens hyenor. Det är den största hyenan genom tiderna, mycket större än dagens fläckiga hyena som nu är den största hyenan.
Biologisk mångfald
Vad är biologisk mångfald
Som CBM (centrum för biologisk mångfald) skriver; biologisk mångfald kan förenklat beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns.
Biologisk mångfald är alltså ett samspel mellan alla djur och växter på jorden för att säkerställa allas överlevnad. Ingen organism ska dö ut eller tillåtas dominera.
Alla arter på jorden blir alltså tillsammans biologisk mångfald.
Vad är syftet med biologisk mångfald
Syftet med biologisk mångfald är att bevara alla arter på jorden och se till att ingen art dör ut. Man får till exempel inte skövla skogar hur som helst utan man måste då ta hänsyn till djuren och växterna så allt som växter och lever där inte försvinner helt.
Varför bevara hyenan
Jag tror det är bra att bevara hyenan för att balansen mellan djur ute på savannen ska fortsätta. Hyenan hjälper till att hålla antalet gräsätare nere och att äta upp as som finns ute på savannen.
Biotop - Savannen
En savann är ett område med varmt klimat och där växtligheten består av gräs och lite buskar och träd. Savannerna ligger oftast mellan regnskogsområden och ökenområden.
Torr- och regnperiod
Savannen delas upp i torr- och regnperiod. Längden på regnperioden är olika från ställe till ställe, detta beror på 2 faktorer; solen och höjdförhållande. Det regnar som mest när solen står högst på himlen, vilket leder till att områden runt _ får mycket regn. Höjdförhållande menar med att ju högre ett område är ju mer regn kommer det. Det finns många höga berg i Afrika och runt dess regnar det mycket. Värmen spelar roll för hur länga vattnet ska stanna på jorden, ju varmare det är desto fortare avdunstar vattnet.
I områden med mycket regn finns det mycket gräs under torrperioden, vilket ökar brandrisken. Dock är bränder på savannen inte bara negativt. Bränderna hjälper nytt gräs att växa, annars ligger det gamla döda gräset i vägen och tynger ner det nya. Det hjälper även till att begränsa växtligheten och antalet betande djur. Det finns flera växtligheter som anpassat sig till bränder, ett exempel är träd som har speciell brandtålig bark.
Vid torrperioder samlas djuren vid de vattenhål som finns, rovdjuren får det då lättare att skaffa föda, dock räcker inte vattnet till alla så många dör av torka. När regnet kommer växer gräset snabbt fram igen och det finns igen obegränsat med föda.
Temperaturen på savannen är ganska lika året om. Under det svenska vinterhalvåret är temperaturen runt 25–35° och under svenska sommarhalvåret cirka 5° svalare.
Olika savanner
det finns 3 olika sorters savanner i Afrika; grässavann, busksavann och trädsavann.
Grässavann
Gärssavanner består av, som man kanske kan förstå, vidsträckta områden av högt gräs. Det kan förekomma några enstaka buskar och träd här och var. Den mest kända grässavannen i Afrika är Serengetislätterna i norra Tanzania. Det finns inget ställe, förutom öknen och på havet, som man kan se horisonten så avlägsen.
Busksavann
Består av högväxta busksnår, ibland så täta att de är ogenomträngliga. Det finns på vissa ställen en del gräsytor inspärrade bland buskarna, detta sker oftast där markförhållandena håller kvar vattnet från regntiden länge. En känd nationalpark som innehåller busksavannsområde är Tsavo, halvvägs mellan Nairobi och Mombasa i Kenya.
Trädsavann
Består av sammanhängande men glesa skogar, fyllda med löv fällande trädarter. Marken består av ett gränsskikt, som är möjligt då träden ger skugga åt marken vilken minskar avdunstningen av vatten och det gör att gräset kan växa.
Här nedan ser ni en bild på en grässavann:
Ekosystem
Ekosystemet på savannen kan man sammanfatta såhär:
Lejon och andra rovdjur äter till exempel zebror och andra gräsätare, som i sin tur äter gräset. Gräset växer i jorden, som till viss del består av partiklar från förmultnade djur.
Savannens ekosystem är beroende av vädret, regnar det inte växer inte gräset, då får inte gräsätarna mat och minskar i antal, då får inte rovdjuren tillräckligt med mat och de minskar i antal. Alltså drabbas alla om någon grupp drabbas.
