hyenor

Jag har att fördjupa mig i miljöproblemet med försurning.

Vad orsakar det?

Orsaken till att det blir försurning är att vi förbränner mer fossila bränslen än vad naturen av egen förmåga kan neutralisera.

Hur påverkar det miljön?

när PH värdet sjunker tillräckligt mycket leder det till att olika djur i vattnet dör ut. Om djurarter dör ut kan det kan leda till en kraftig ökning av exempelvis alger som sedan kan kväva övrig vegetation.

Försurat vatten leder till ökat utflöde av metaller som sedan kan skada mark ytterligare vatten.

Det finns även forskning om att tungmetallerna skulle kunna ge skador på skog, dock inget fastställt.

Hur påverkar det oss och ditt djur?

Oss

Ingegerd Rosborg har forskat om hur försurat vatten påverkar kvinnor och har kommit fram till att kvinnor som under längre tid dricker försurat vatten löper större risk för hjärt-och kärlproblem, och även många andra ”problem”.

Ingegerd Rosborg säger även att försurat vatten är väldigt mineralfattigt. Det innehåller väldigt lite kalcium och magnesium, som är väldigt viktigt för att vi ska må bra.

http://tinafroroth.se/2010/09/surt-vatten-kan-skada-halsan/

jag tror denna information stämmer då jag har läst om det på flera olika sidor och Ingegerd Rosborg namn nämns många gånger i alla källor.

Djuret

Som jag skrivit ovan är försurat vatten mineralfattigt och innehåller lite kalcium och magnesium. Detta är viktigt för att hålla skelettet och tänderna hårda. Om hyenan då måste dricka försurat vatten får denne sköra tänder och får det då svårt att kunna äta kött då den använder tänderna för att ”slita” bort köttslamsor. Det sköra skelettet kan även göra det svårt för hyenan att kunna springa och jaga sina byten.

Vad finns det för konsekvenser om man inte rättar till problemet?

Försurat vatten leder till ett lägre PH- värde. Om PH-värdet blir minde än 4 får fiskar det väldigt svårt att överleva och flera arter dör ut. Om vi inte rättar till problemet med försurning kan det alltså leda till att vi förstör hela ekosystemet som vi har i vattnet. Alla ekosystem är beroende av varandra så det kan även rubba flera andra ekosystem vi har på jorden.

Kalcium hjälper till att stärka och läka ben i kroppen. Om vi dricker försurat vatten får vi i oss mindre kalcium än vi vanligtvis skulle få och det blir då lättare för oss att bryta ben i kroppen. Kalciumbrist gör det även svårare för benet att läka och det kan ta längre tid än det annars skulle göra. Försurat vatten gör alltså att vår kropp blir mycket skörare än den annars är.

Vad finns det för konsekvenser om man rättar till det?

Det vi använder oss väldigt mycket av i Sverige för att motverka försurning är kalk.  Detta använder man i sjöar skogar m.m. och det gör att PH-värdet hamnar på en normal nivå. Det är inget som motverkar försurning utan det bara ”dämpar” försurningen under en tid. Man måste alltså kalka om med jämna mellanrum. Det gör tyvärr inte att tungmetallerna som finns i försurade sjöar och områden försvinner, vilket enligt mig inte gör det till ett så bra alternativ till att motverka försurning. Det dämpar bara försurningen en tid och tar inte bort tungmetallerna.

Tungmetaller

Tungmetaller förekommer naturligt och är egentligen ofarliga. Det är människans påverkan som gör dem miljöfarliga.

Tungmetaller finns i jordskorpan och frigörs normalt mycket långsamt, men vi människor snabbar på denna process. Detta leder till att jorden inte kan binda all tungmetall och resterande som inte jorden ”tar hand om” lägger sig vid markens översta lager och påverkar djur och växter.

Vi kan till exempel få kvicksilverförgiftning, blyförgiftning m.m.

Försurning

försurning är när det sker en förändring i ett vatten- eller landområde. Det blir en ökad halt av vätejoner som leder till att området blir försurat och PH-värdet sjunker. När surhetsgraden ökar blidas syra, som kan vara frätande och farligt för växter och djur.

den stegrande växthuseffekten

Växthuseffekten påverkar strålningen på jorden. Den skapar balans mellan inkommande och utgående värmestrålar från solen. Den naturliga växthuseffekten har alltid funnits och är viktig för att jorden ska överleva.

Stegrande växthuseffekt däremot är en ökning av växthuseffekten som inte sker naturlig väg. Det sker genom större utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, och detta ger ändringar i atmosfärens sammansättning.

De farliga miljöförändringarna sker när ”klimatsystemet” försöker återskapa den naturliga strålningsbalansen.

Välj någon/några saker du dagligen använder dig av och beskriv dess kretslopp

Vi valde papper som en sak vi använder dagligen.

Ett sammanfattat ekosystem kring papper:

Träd – papper – återvinnig – papper – slängs i jorden – blir nya träd

Vi sågar ner träd och tillverkar papper av det. Använt papper återvinns och blir nytt papper. När man inte längre kan återvinna pappret slängs det i skogen och förmultnas. Det blir då till jord och efter ett tag nya träd och växter.

Detta kretslopp går alltså inte runt om man slutar kompostera pappret eftersom det då inte växer upp nya träd och växter.

Hur påverkar dessa sakers kretslopp dig i din vardag och ditt djur i sin vardag?

Hur påverkar det mig?

Jag komposterar mitt papper genom att kasta det i ”den bruna påsen” som sedan slängs i soptunnan. Sopbilen hämtar sedan påsen och komposterar den så att pappret förmultnar, blir jord och tillslut blir nya träd.

Den enda påverkan som jag gör i detta kretslopp eller som påverkar mig är sopbilen. Den släpper ut koldioxid som påverkar ozonlagret och växthuseffekten. Det kan till exempel leda till att vi får hudcancer. Skulle man därför istället kompostera pappret hemma på t.ex. gården skulle man minska utsläppen av koldioxid.

Hur påverkar det mitt djur?

Om man gör som det står över, slänger pappret så att sopbilen måste hämta det leder det som sagt till att ozonlagret minskar. Det gör att klimatet på savannen bli mycket varmare och leder till att vattnet på savannen avdunstar fort och det blir mer torka. Torkan leder till att gräset inte kan växa och gräsätarna får då inte mat och dör, det gör att rovdjuren inte får tillräckligt med mat och då börjar även dem dö ut.

utsläppen leder som sagt till att ozonlagret minskar, då kommer farliga solstrålar ner på jorden och dessa är cancerframkallande för djuren på jorden.

Jämför hur du lever och vad du gör av med med människor i USA, Afrika och Asien.

Jämför mig med USA

Ungdomarna i min ålder som bor i USA får körkort redan vid 16-års ålder och det gör att dem åker mer bil än mig, till skolan och likande. Jag åker mer tåg, och utsläppen är från bilen större.

En annan skillnad är att dem, utifrån mina erfarenheter, äter mer snabbmat än jag gör. Snabbmat görs på stora fabriker och skickas sedan ut till diverse snabbmatsrestauranger, så även detta släpper ut koldioxid som påverkar ozonlagret.

Hur påverkar våra olika levnadsvillkor och hur vi lever i Sverige, USA, Afrika och Asien din vardag och ditt djurs vardag samt jorden i stort?

Levnadsvillkor – mig

Vi använder som sagt bilen och tåg väldigt mycket, vilket leder till att ozonlagret minskar. Den leder till att solen lyser mycket starkare/ farligare och det gör att vi bränner oss lättare, det kan leda till att man får hudcancer.

Levnadsvillkor - mitt djur

Vi använder bilen och tåg väldigt mycket, vilket leder till att ozonlagret minskar. Det gör att klimatet på savannen bli mycket varmare och leder till att vattnet på savannen avdunstar fort och det blir mer torka. Torkan leder till att gräset inte kan växa och gräsätarna får då inte mat och dör, det gör att rovdjuren inte får tillräckligt med mat och då börjar även dem dö ut.

Vad måste djuret göra för att anpassa sig till de nya förhållandena om vi inte gör något för att förbättra vårt vardagliga beteende. D.v.s. vad blir djurets nästa evolutionära steg. Är det troligt att det blir så?

Djurets anpassning

Koldioxidutsläpp leder till växthuseffekten, vilket ökar medeltemperaturen på jorden. En ökad medeltemperatur leder till att isarna smälter.

Den ökade medeltemperaturen leder till att de stora isarna vi har på jorden smälter. När dessa smält helt, även om det kommer ta väldigt lång tid, kommer hela jorden att hamna under vatten. Detta skulle göra att hyenan dör ut om den inte anpassar sig till vattnet.

Några saker den måste utveckla för att kunna klara sig i vatten är att den måste utveckla fenor av något slag för att kunna ta sig fram i vattnet, det mest självklara är att benen formas till fenor. Den måste även utforma ett lugnsystem som gör att den kan andas i vatten, eller att den kan hålla andan längre stunder under vattnet.

Jag tror inte att denna utveckling är speciellt trolig, för det första tror jag inte att vi människor kommer låta växthuseffekten gå så pass lång att alla isar på jorden smälter. Även om vi skulle tillåta det tror jag inte att hyenan skulle hinna anpassa sig till vattnet innan dess att jorden ligger under vatten. Den behöver göra så pass stora förändringar för att kunna överleva i vattnet. Eftersom hela jorden skulle befinna sig under vattnet måste hyenan anpassas helt till vatten och har ingen möjlighet att gå upp på land någonting.

Hyenan skulle kunna lära sig att ta nytta av den överflöd av koldioxid som finns på jorden. Detta genom att eventuellt lära sig omvandla koldioxid till energi, istället för att använda sig av syre. Den skulle då behöva utveckla lungor som kan ta upp koldioxid. Jag tror detta är en ganska trolig förvandling som hyenan skulle kunna genomgå. Växter kan dra nytta av koldioxid, vilket visar att det faktiskt går att använda sig av det. Det är inte heller en lika stor utveckling som krävs jämfört med ovan-nämnt om vatten.

Överflödet av koldioxid kan även öka växtligheten, eftersom dem till viss del livnär sig på koldioxid. Hyenan skulle då kunna lära sig äta växter, antingen till viss del eller helt.  Då det skulle bli lättare för den att hitta föda.

Detta är den mest troliga förvandlingen som hyenan, enligt mig, skulle kunna genomgå. Vi människor är i vanligt fall allätare men det finns personer som är vegetarianer och som överlever. Vi kan även låta våra hundar, som i själva verket är köttätare, att vara vegetarianer och dessa mår lika bra för det. I stort sätt alla djur skulle kunna klara sig som vegetarianer om de äter rätt av de andra alternativen. Detta gör att jag tror hyenan skulle kunna klara sig som vegetarian.

Den skulle då kunna utveckla tänder som lättare tar upp gräs m.m. för att få upp födan bättre. Eventuellt även utveckla tarmsystemet till att äta väster m.m. då dessa är allt mer energifattiga jämfört med  kött.

Vad menas med ett naturligt kretslopp och vilka naturliga kretslopp finns det?

Ett naturligt kretslopp är ett kretslopp som finns naturligt och som behövs för att naturen ska överleva. Ett kretslopp kring t.ex. vatten, luft och mark.

Ett exempel på naturligt kretslopp är syret.

Vi andas in syret som när vi andas ut förvandlas till koldioxid, växterna behöver koldioxid för att växa. De tar in koldioxiden och förvandlar detta till syre.

Välj ett naturligt kretslopp som påverkar ditt djur och beskriv det.

Ett exempel på naturligt kretslopp som påverkar mitt djur är vattnet på savannen.

Det regnar i perioder ute på savannen. När det regnar kommer det ner mycket vatten som ger näring till allt levade på savannen. Därefter avdunstar vattnet pga. värmen och det blir torka på savannen. Det avdunstade vattnet bildar moln uppe på himlen och när regntiden kommer igen börjar det regna och samma sak händer om och om igen.

Om det skulle bli varmare ute på savannen (pga. Ozonlagret) så skulle vattnet avdunsta allt fortare och göra att djuren inte kan dricka sig mätta och växterna inte kunde växa. Kan inte växterna växa dör gräsätarna och då får inte heller rovdjuren/ hyenan mat.

Beskriv resultatet av ditt ekologiska fotavtryck.

Jag ligger väldigt nära snittet/ lite över på alla punkter (mat, hushåll och varor/ tjänster) förutom på punkten koldioxidutsläpp. Där ligger jag långt under snittet vilket betyder att jag inte åker så mycket med fordon som släpper ut koldioxid.

Vad kan du göra för att påverka ditt ekologiska fotavtryck?

Jag kan sluta shoppa så mycket, eller välja miljövänliga alternativ som second hand butiker.

Jag kan handla mer miljövänlig mat och försöka att inte slänga så mycket mat.

Analysera hur de vardagliga handlingarna som vi inte tänker på påverkar våra livs förutsättningar

En vardaglig handling som vi inte tänker på är att vi lämnar apparater på fast vi inte använder dem, vilket gör att dem drar er i onödan. När vi drar så pass mycket el måste vi bygga mer vind- och vattenverk för att få tillräckligt mycket el. mer vattenverk leder till att vi förstör fiskarnas natur och deras levnadsområde, vi kan även blockera upp forsar som fiskarna färdas i när det är parningstid.

För att jag inte ska slösa på elen kan jag stänga av apparater när jag inte använder dem och släcka lyset så fort jag går ut rummet. Bästa sättet för att komma ihåg detta är att använda sig av en strömbrytare som stänger av flera apparater samtidigt.

För att minska elförbrukningen skulle man kunna införa rörelsedetektorer i lampor, vilket skulle göra att dessa slocknade så fort någon lämnade rummet. Detta skulle dra ner elförbrukningen mycket om det användes i vanliga boenden.

Man skulle även kunna införa lag i Sverige på att alla ska använda sig av energisnåla lampor. Om det blir lag på att använda det skulle även affärerna sluta sälja ”vanliga” glödlampor, då dessa inte tjänar något på det.

Man skulle även kunna införa att skatten ska fördelas olika beroende på hur mycket el man använder. Det skulle väcka människors tankar kring el och man skulle tänka mer på hur man förbrukar det.

Vad är biologisk mångfald

Som CBM (centrum för biologisk mångfald) skriver; biologisk mångfald kan förenklat beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns.

Biologisk mångfald är alltså ett samspel mellan alla djur och växter på jorden för att säkerställa allas överlevnad. Ingen organism ska dö ut eller tillåtas dominera.

Alla arter på jorden blir alltså tillsammans biologisk mångfald.

Vad är syftet med biologisk mångfald

Syftet med biologisk mångfald är att bevara alla arter på jorden och se till att ingen art dör ut. Man får till exempel inte skövla skogar hur som helst utan man måste då ta hänsyn till djuren och växterna så allt som växter och lever där inte försvinner helt.

Varför bevara hyenan

Jag tror det är bra att bevara hyenan för att balansen mellan djur ute på savannen ska fortsätta. Hyenan hjälper till att hålla antalet gräsätare nere och att äta upp as som finns ute på savannen.

En savann är ett område med varmt klimat och där växtligheten består av gräs och lite buskar och träd. Savannerna ligger oftast mellan regnskogsområden och ökenområden.

Torr- och regnperiod

Savannen delas upp i torr- och regnperiod. Längden på regnperioden är olika från ställe till ställe, detta beror på 2 faktorer; solen och höjdförhållande. Det regnar som mest när solen står högst på himlen, vilket leder till att områden runt _ får mycket regn. Höjdförhållande menar med att ju högre ett område är ju mer regn kommer det. Det finns många höga berg i Afrika och runt dess regnar det mycket. Värmen spelar roll för hur länga vattnet ska stanna på jorden, ju varmare det är desto fortare avdunstar vattnet.

I områden med mycket regn finns det mycket gräs under torrperioden, vilket ökar brandrisken. Dock är bränder på savannen inte bara negativt. Bränderna hjälper nytt gräs att växa, annars ligger det gamla döda gräset i vägen och tynger ner det nya. Det hjälper även till att begränsa växtligheten och antalet betande djur. Det finns flera växtligheter som anpassat sig till bränder, ett exempel är träd som har speciell brandtålig bark.

Vid torrperioder samlas djuren vid de vattenhål som finns, rovdjuren får det då lättare att skaffa föda, dock räcker inte vattnet till alla så många dör av torka. När regnet kommer växer gräset snabbt fram igen och det finns igen obegränsat med föda.

Temperaturen på savannen är ganska lika året om. Under det svenska vinterhalvåret är temperaturen runt 25–35° och under svenska sommarhalvåret cirka 5° svalare.

Olika savanner

det finns 3 olika sorters savanner i Afrika; grässavann, busksavann och trädsavann.

Grässavann

Gärssavanner består av, som man kanske kan förstå, vidsträckta områden av högt gräs. Det kan förekomma några enstaka buskar och träd här och var. Den mest kända grässavannen i Afrika är Serengetislätterna i norra Tanzania. Det finns inget ställe, förutom öknen och på havet, som man kan se horisonten så avlägsen.

Busksavann

Består av högväxta busksnår, ibland så täta att de är ogenomträngliga. Det finns på vissa ställen en del gräsytor inspärrade bland buskarna, detta sker oftast där markförhållandena håller kvar vattnet från regntiden länge. En känd nationalpark som innehåller busksavannsområde är Tsavo, halvvägs mellan Nairobi och Mombasa i Kenya.

Trädsavann

Består av sammanhängande men glesa skogar, fyllda med löv fällande trädarter. Marken består av ett gränsskikt, som är möjligt då träden ger skugga åt marken vilken minskar avdunstningen av vatten och det gör att gräset kan växa.

Här nedan ser ni en bild på en grässavann:

Ekosystemet på savannen kan man sammanfatta såhär:

Lejon och andra rovdjur äter till exempel zebror och andra gräsätare, som i sin tur äter gräset. Gräset växer i jorden, som till viss del består av partiklar från förmultnade djur.

Savannens ekosystem är beroende av vädret, regnar det inte växer inte gräset, då får inte gräsätarna mat och minskar i antal, då får inte rovdjuren tillräckligt med mat och de minskar i antal. Alltså drabbas alla om någon grupp drabbas.

För att se tydligare tryck på bilden nedan: